Jag har precis kommit hem från en underbar föreläsning av Mr Chilabato och Mr Monahan från Johnson & Wales University i Providence. Förutom deras karisma, bakgrund och finurliga sätt att se på saker så älskar jag hur de petade försiktigt på Plopp(chokladen) som stod framme som om den vore knark. Det är alltid roligt när amerikaner är på besök i Sverige. De har ofta ordentliga gummiskor och pratar jämt om hur mycket de älskar Sverige. Förutom det så diskuterade vi Super Bowl som hade otroliga 90 miljoner tittare i år. Att visa en reklamfilm i pausen på 60 sekunder kostar ett par miljoner dollar. Det fanns de reklamfilmer i årets sändning som var otroligt påkostade och hade effekter som var detaljrika och filmer med kända profiler som talarröster.
Och sen kom Google. Första gången jag såg filmen var för någon dag sedan, då började jag nästan att gråta. Det är tredje gången en reklamfilm får mig att rysa, skratta och le. Allting är perfekt, storyn, varumärket. Att ett företag som Google som står för nya medier kan knäppa Dr Pepper, Coca Cola, Intel och Hundai på näsan genom att bara visa hur bra deras produkt är. Som Mr Monahan sa har de med sitt varumärke i hela filmen utan att det känns konstalt. Deras berättelse är relevant, de talar till våra känslor, de visar att en dyr produkt inte alltid är den bästa och de gör det bra. På samma sätt som den klassiska Apple reklamen förändrade oss kommer kanske även denna stå för förändring. Sedan att de gör reklam i traditionell media känns roligt. Jag vet inte, jag vet bara att Apple förändrade vårt sätt att se på datorer och att kommunicera via en ” teknik-låda ” och jag vet att Google har förändrat vårt sätt att söka information, att dela med oss och att se framåt. Både Apple och Googles varumärken står för nytänkande, förändring och hoppfullhet. Någonstans tror jag att varumärken som agerar och förändrar saker är de som vi kommer älska mest. De som kämpar.