Det finns så många sätt att älska.

by Katja on February 14, 2010

I morse vaknade jag trött med ett paket under sängen. Det var till honom. Varsågod sa jag och räckte fram ett paket i guld med keramikskålar från Höganäs. Ljusblå, de passar i köket, säger jag och tar över paketet. Avskyr du? Absolut inte säger han och upprepar mina ord. De passar i köket. Helst ville jag snurra flera varv i täcket, stanna kvar i morgonen och bara vara. Luta min kind mot hans axel. Min panna mot hans rygg. Jag vill somna på din mage ikväll, får jag det säger jag på väg ner mot Bakverket där vi skulle äta frukost. Vissa människor är vi konstant förälskade i, andra slutar vi snabbt att älska. Det är konstigt när man tänker på det sådär. Att man kan vara så uppäten av kärlek och sedan vakna en dag tom. Helt plötsligt. Utan varningssignaler. På samma sätt kan vi vakna förälskade. Det sker så snabbt. Sekunderna mellan att han är vacker till att han är underbar är bara hundradelar. Sekunderna mellan att han är fantastisk till att han är ingenting alls kan gå lika snabbt. Det är skrämmande. Att tappa kontrollen och hänge sig åt ovissheten av förälskelsen.

Det var för mycket människor idag på Bakverket, alla hade vackra naglar. Paljetter, rosetter, strumpbyxor med prickar och stora snygga väskor. Jag kände mig malplacerad i mina gummistövlar, mitt ruffsiga hår och mina Ronja-Rövardotter ögonbryn. Kan vi kanske äta pizza sa jag och gömde mig under hans jacka, drog honom i armen. En läsk, en pizza, lite gräddfil och ett välkomnande ljud av tystnad. Jag älskar dig här på Bondegatan säger jag och börjar därefter att skratta högt och nästan lite maniskt. Vad skrattar du åt? Varför skrattar du sådär? Du är min pojkvän. Du är liksom tillsammans med mig och jag med dig. Det är ju inte riktigt klokt. Vi tystnade. Vad underbart det är att sitta tyst bredvid den man älskar. Vad underbart det är att inse att man älskar. Att man tillhör någon annan. Att hans luft är i mina lungor och att jag sovit i skjortan han kommer ha i morgon på jobbet. Den prickiga, ljusblå. Hans händer doftar sommar, mina fingrar luktar sömn. Jag känner hans ansikte så bra, kan varenda millimeter utantill. Om du hade väckt mig i sömnen hade jag i blindo kunnat placera ut hans födelsemärken på ryggen. Exempelvis. Det finns så många sätt att älska. Och så underbart är det att sitta bredvid den man tycker om och prata i tystnaden. Mina ögon säger hej, vi kanske borde gå hem och kramas. Hans armar säger kom. Sedan går vi bara hem och älskar. Alla hjärtans dag, en pizza och lite kärlek.

{ 6 comments… read them below or add one }

Walter February 14, 2010 at 5:52 pm

Det var nog det finaste någon skrivit om mig någonsin. Puss på alla hjärtans dag!

Anja February 15, 2010 at 9:28 am

Håller med Walle. Mycket vackert skrivet. Av en vacker person, till en annan vacker person. Gott med pizza!!! Pusse <3

Ingrid February 15, 2010 at 9:36 am

Fint skrivet, ger mig en tröst iaf. Kärleken är oförutsägbar, nästan som att man aldrig kan ana vad som kommer ske.
Du ger mig en tröst iaf, tack för det.

Ha en mysig dag!

Kram

Katja February 15, 2010 at 4:43 pm

Tack Anja och W!:)
Och vad skönt att jag kan ge dig det Ingrid.

Inga-Lill Hansson February 16, 2010 at 9:28 am

Så FINT skrivet…WALTER måste ha blivit VARM i sitt<3 Kram Mami

ella February 18, 2010 at 7:18 am

Du skriver så otroligt vackert. Jag har inte gått in på din blogg en enda gång utan att bli berörd på ett helt fantastiskt sätt! Hoppas aldrig du slutar skriva för du gör min dag med dina texter :)

Leave a Comment

Previous post:

Next post: