Bilder: g11an fick följa med till Gildas
Vid Nytorget här på Södermalm ligger ett av mina absoluta favoritcafé. Ni borde alla gå dit minst en gång och dricka en bubblig kaffe, en varm choklad eller knapra lite försiktigt på en kaka. Caféet heter Gildas och är som en varm gammal tant som lagar bullar och som samlar på minnen. En gammal tant som går runt med vaniljsocker i väskan och som i blindo kan citera John Bauers troll, varför man nu skulle vilja kunna det. Det luktar gott inne på caféet, nybakt, golvet är knarrigt, knakigt, rutigt och stolarna är fyllda av människoskratt och smulor. Vaniljsåsen smakar syrligt underbart. Ljuvligt, som en klassisk symfoni på en sommarpicknick.
Jag vaknade väldigt tidigt eftersom jag gick och la mig i tid, vilket kan tyckas logiskt för ett sunt öra. Morgonen inleddes med läsning av ett långt mail, en gammal vän som bor i Paris ville lätta sitt hjärta. Orden handlade mest om skor, lite om prickiga klänningar och om en engelsman som heter Charles. Men redan innan mailet sipprade solen in genom gardinerna och för en kort stund så skulle vem som helst ha kunnat lura i mig att det vore sommar. Att vi var i Spanien. Vakna sa hans kroppsrörelse, hand i hand, mitt hår i hans ansikte, mina läppar på hans rygg, bara ben klappandes i takt i sömnen. Nymålade tånaglar och lakan i lavendel. Vi vaknade, läste kärleksmail från en förälskad flicka och gick därefter till Gildas. Stressade iväg till bussen, skriva, arbeta, läsa. En härlig början på en tisdag. Hur har er morgon varit?



{ 1 comment… read it below or add one }
Ett härligt stycke text att läsa på lunchen, kanske det härligaste jag kommer att läsa idag.
Tack för det, uppskattar dessa rika betraktelser, de berör alla sinnen.
På vägen till jobbet så läste jag lite ur “Extremely loud and incredibly close” utav Jonathan Safran Foer. Den är jättefin, rekommenderas varmt.