När man tänker på större världsproblem.

Jag trodde aldrig jag skulle bli en strukturerad och planerad människa men det det är jag. Någonstans på vägen så insåg jag att om jag ska hinna vara impulsiv och spontan så måste jag planera min vardag. Detta har lett till att jag vet vilka dagar Lidl får in sina matleveranser och vilka dagar ICA får in grönsaker. Jag vet att mitt schampo jag vill köpa bara säljs på ICA Ringen och att på Willys på Götgatan ska man inte handla grönsaker för att de luktar illa. Man kan däremot handla ris. Exempelvis. Det kanske inte är så charmigt men det är högst nödvändigt att ha koll på alla matbutiker. Jag går varje dag runt och tänker på olika scheman, applikationer, förenklingar och vardagsförbättringar man borde göra. Minst en gång om dagen kommer jag på en idé som handlar om hur jag kan och ska göra det enklare för att inhandla mat. Hittills har jag inte kommit på något av värde förutom en kylskåpsidé som jag kanske borde jobba vidare på. Men helst av allt så skulle jag vilja lösa problemet att bära hem maten.

Det finns inga tillfällen som jag känner mig så bitter och irriterad som då. Stackars mig tänker jag för varje steg jag släpar, stackars lilla Katja. För ett par veckor sedan mötte jag en trevlig kvinna som höll ett sött litet barn i handen. Barnet tittade på mig och sa: gud vad hon bär det ser tungt ut. Ja, det är tungt jag fick bära hem på samma sätt igår, svarade mamman. Då ställde jag ner påsarna i den iskalla snön för att ta en paus och lät barnet och mamman passera. Efter ett par pustningar och lite inre pepp så tog jag mig i kragen. Upp med påsarna och halvspring hem, tänkte jag det tar bara fem minuter. Jag passerade mamman igen, nu får vi akta oss sa hon till det lilla barnet. Flickan har uppe ett flow och vi ska inte vara de som stoppar henne. När man väl har ett matkasse flow så får man inte bli stoppad. Sedan blinkade hon till mig och min bitterhet rann av mina axlar, så farligt är det inte att släpa hem matkassar ett par hundra meter. Inte så särskilt när man tänker på alla större världsproblem som också borde lösas. Inte så farligt när man tänker på, buljongen, sopporna, hamburgarna och på all den goda maten.