Mannen i vitt.

Mannen i vitt tittar generat genom luggen på damen och säger nej, nej, nej jag vill inte. Det är sommarvind och solstrålar som omfamnar eftermiddagen, och vi sitter i gräset och lyssnar till minnen och gammeldans. Folkskratt. Alla verkar glada, de ledsna ler och de som vanligtvis har lätt för att skratta fortsätter med det. Så är det bara. Och när jag blundar så känns det som om året är ett annat. Jag är en gammal dam från en annan tid som äter fin mat och dricker bubblor ur ljumna glas. Frostiga drömmar om augusti översätts till franska som kärlek. Sommarkyssar. Aldrig har sommaren varit lika intensiv som denna, jag fyller 25 år och jobbar framför min dator med att ordna och  mejla. Intensitet. Aprikosfärgade eller lätt blåmålade naglar.

Modeveckan står högst upp på listan och det kommer människor från vackra städer i underbara kläder. Saker som vi inte köper här. Allting kostar, om pengar ändå vuxit som gräset i junibacken så kanske. Annars kanske inte. Vem vill inte ha en Mulberry Alexa? Mina ben är bruna men inte så bruna som de kunnat vara. Jag har tröttnat på fanatiskt solbrända människor. Det ser nästan ohälsosamt ut att vara så mörk. Skuggan är också vacker. Molnen likaså. Det är fridfullt att finna en människa sittandes i skuggan upptagen med att bläddra nöjt i ett dagblad smuttrandes på en iskall dryck. Livet behöver inte alltid vara svart eller vitt. Man behöver inte vara brun eller blek. Man kan också vara rosig om kinderna. Mina vänner, är många, en del flyttar bort, andra flyttar nära. London flyttar till hösten till Stockholm och jag planerar långrandiga stunder av bubblandes prat och skrivande. Vi ska skriva en bok om kärlek. Så många mail vi skickat om honom och den andra och den där andra också. Männen i våra liv. De som vi kysste. Det finns så många frågor man undrar och nästan ännu fler svar och vi ska dela med oss av dem, allihop, till er, eller någon annan. Den som vill läsa, mig spelar det ingen roll vem du är så länge du lyssnar. Plötsligt så vänder vinden och för en kort stund så känns ingenting som ingenting och jag ligger fladdrandes i hans armar och vi letar efter popcorn. Du är väldigt söt, han drar sina fingrar över min kind. Du är söt, jag vet att jag säger det så sällan, men jag tycker det ändå. Alla häktas på tv, en del slår sina barn  medan andra våldtar. Hemskt, tänk om dagbladet innehöll vackra tankar, eller memoarer från folk som älskat. Måste allting alltid vara en anstiftan till mord eller ännu ett brott från Värnamo. Har du någon att hålla i handen? Hur hade dagbladet varit med dina vackra tankar?