
En vacker sommar något år, när jag kan, vill och vågar. Kanske nästa. Ska jag ägna mina dagar åt att fotografera människor som älskar. Som det här paret. De älskar. Vilket syns. Jag älskar att se på när folk älskar varandra. Då ler jag inombords och utifrån. På riktigt. (då spelar det ingen roll om man är hungrig, har ont i fötterna eller en urladdad mobil, då känns allting plötsligt väldigt enkelt..)

Det här är en av de bästa bilderna jag någonsin tagit. Om ni frågar mig. Inte för att bilden kanske är så fantastisk i sig utan för att stunden var totalt magisk. Full av overkligheter. Tre dansare och en alkis som joinade ett tåg av musik och kärlek på Södermalm. Tänk vad lite musik kan göra?
Idag är luften sval och om jag ska vara ärlig så har jag önskat att det skulle bli så ett tag nu. Tråkigt, jag vet. Men jag kan inte sova om nätterna och utan sömn är jag en direkt tråkig, trött och trist person. Idag är det 22 grader ute, lite molnigt. Jag menar vi behöver ju inte överdriva, det skulle kunna vara 24 grader och sol och jag hade inte klagat. Men 30…. 27 klockan åtta på kvällen känns lite väl jobbigt. Jag som alltid önskat att jag bodde i ett land med tropiskt klimat har börjat att ändra mig. Okej, vintern var fruktansvärd och jag önskar den inte tillbaka. Kan det inte vara 22 grader sol året runt och sedan ett par veckor 25-26. Samtidigt så påminner mig den kalla vinden om varma halsdukar. Sitta och fika och titta på höstloven. Kramar, varm choklad och ulliga strumpor. Hur känner ni inför det här med vädret?