I lördags skrattade vi allihop. Vi hade tjejfest innan vi åkte till stan och gick på nattklubb. En bra tjejfest innehåller lite av allt. Någon blev arg, en annan grät, den tredje fnittrade. Sedan bytte allt plats och den som va ledsen blev glad. Djupa diskussioner. Mycket kärlek och hemskt mycket bubblande härligt tjejskratt. På tal om tjejer såg jag Julia Roberts nya film igår “lyckan, kärleken och meningen med livet”. Jag älskar när Julia(Liss) säger till en snygg kille på stranden som ber henne att komma och ner i havet och bada ” Jag dejtade dig för 10 år sen och för.. 4 år sedan “. Jag tror ofta vi tror att vi ska träffa någon och bli kära och sedan blir allt bra. Men jag tror inte det längre. Man måste nog ha det bra i sig själv, som i filmen, hitta sin balans för att sedan vara med någon annan. Och under vägen(livet) så möter man många människor som rubbar ens existens, några man blir kära i, andra man blir vän med, de som man har svårt att glömma och de som man aldrig slutar älska. Men man gör det efter ett tag. Allting försvinner om man vill att det ska försvinna. Och meningen med kärleken är nog inte att man ska behöva kämpa, som i ett av Julia(Liss) förhållande där de älskar varandra så mycket men mår dåligt av varandra, eller ett annat där tomhetskänslan, instängdheten är extremt påtaglig. Runtomkring mig ser jag så många som kämpar, jag va en av dem. Det är även om det är rätt tråkigt rätt skönt att vara med sig själv. Det är ens absolut viktigaste relationer. Att efter ett långt förhållande förälska sig i sig själv. Vad tycker jag om? Vilken promenad vill jag ta? Vad ska jag äta idag? Hur ska jag planera mina helger? Det är inte helt enkelt. Det är väldigt läskigt men också spännande. Jag är i en del i mitt liv då allt bara handlar om mig. Ofta har det handlat om någon annan. Den andra personens vilja. Jag ska snart börja jobba, på mitt drömjobb som jag kommer lägga ner hela min själ i, jag kommer möta nya människor, jag vill resa mycket, njuta mycket och leva.
“When I get lonely these days, I think: So BE lonely, Liz. Learn your way around loneliness. Make a map of it. Sit with it, for once in your life. Welcome to the human experience. But never again use another person’s body or emotions as a scratching post for your own unfulfilled yearnings.”
— Elizabeth Gilbert (Eat, Pray, Love)
Se filmen, förbered er på lite tårar(jag grät mest i salongen), en del skratt och mycket annat. Folk, böcker, filmer förändrar oss varje dag. Öppnar en ny dörr och stänger en annan. Den här filmen förändrade mig.
{ 3 comments }