“Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag”

Hon är hos mig igen. Hennes bittra, mjuka röst traskar runt i mitt medvetna som en gammal moster i boken “Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag”. Och som vanligt när jag läser hennes böcker och är redo att stå givakt för mina tankar tar hon över och kommenterar saker åt mig. (Humor, folk.) Hon får mig att skratta. Den här boken skiljer sig något från hennes andra loggböcker, jag vet inte riktigt vad det är men den känns mer vuxen? Mindre naiv och hastig. Men jag saknar tiden i Finistère, på något sätt. Att lulla runt i en vacker trädgård, pyssla med blommorna och köpa fisk nere hos den lokala handlaren. Det var en drömsk värld, och i drömska världar tycker jag att de flesta böcker hör hemma. Den här är mer realistisk, kronologisk och upprepande. Den handlar om Sverige, det kyliga svenska och såklart om uppbrottet från Frankrike. Och om familjen “Tejp”.

Så vad tycker jag om boken? Förutom att man måste läsa den så har jag ingen aning. Lite som en förälskelse som man inte bestämt sig var den ska leda. Min plan var också att överlåta tyckandet till gårdagens intervju med Bodil i DNs Kulturdel, men den råkade jag slänga oläst i pappersåtervinningen tillsammans med sporten och annat trams. Så blir det ibland när man är stressad. Hur som, har ni läst den?