by Katja on March 16, 2010
Jag intervjuade Bodil Malmsten för ett tag sedan. Jag kommer publicera svaren allteftersom. Det finns många människor där ute man kan beundra eller vilja lära sig av och de flesta är bara ett telefonsamtal bort eller ett mail. Har man något att fråga så finns det svar. Ibland flera. Idag berör få böcker oss. De flesta slinker ner som ett glas vatten eller går undan som en snabb morgonpromenad. De flesta böcker är trevliga för stunden men glöms snabbt bort och blir stående givakt dammiga i bokhyllan. En bok borde vara som en relation och som ett förhållande man kan gräva sig in i på nytt efter en tid, full av ord att memorera. En bestående förälskelse. De bästa böcker jag har läst har jag beundrat flera gånger. Mina favoriter kan jag snart utantill. Människorna eller konstnärskapet man möter genom orden måste förflytta oss, öppna upp nya dörrar och stänga andra. Jag mötte Bodil första gången i boken med den underbara titeln ” hör bara hur ditt hjärta bultar i mig “. Om ni inte läser hennes blogg så tycker jag att ni borde göra det. Ni hittar den här. Igår skrev Bodil om hemsidor och bloggande följande:
” Hade Montaigne levt nu och inte mellan 1533 och 1592 hade han direkt insett vilket behändigt verktyg internet är och skaffat sig en hemsida, en så kallad blogg. Att en blogg kan vara ett konstnärligt uttrycksmedel, ett redskap, och inte – som vissa påstår – en fara för tanke och språk, hade varit lika självklart för Michel de Montaigne som för mig. En gång försökte jag slå ihjäl en man med en stekpanna, men inte var det någon som ifrågasatte stekpannan för det.”
Fråga ett till Bodil Malmsten. Hur föds kreativitet och vad är kreativitet för dig?
Allvarligt på djupet så tror jag all kreativitet förs ur en skada. En sund, balanserad person utan ärr – jag tror vederbörande hittar andra utlopp för sin kreativitet än så kallat skapande arbete. Nu talar jag om konstnärlig kreativitet, en för den som är utsatt för att vara tvungen att använda det utloppet ensam och asocial verksamhet. Ett tvång som inte löser någonting men som är nödvändigt. SEDAN finns den vardagskreativiteten med att skapa sitt liv varenda dag, stiga ur sängen och göra något, skapa något av den följande dagen, som alla människor borde tillämpa i yrkesliv, samliv och ensamhet. En kreativitet som inte utnyttjas i den omfattning som vore nyttigt.
by Katja on March 2, 2010
Jag gillar ju DN, men ibland blir det lite tokigt.
by Katja on March 1, 2010
Jag träffade Simon Sundén på ett bullrigt café String på Södermalm för någon helg sedan. Det första han gjorde var att tappa sin benvita halsduk på det smutsiga golvet och i samma stund brände jag min tunga lite nervöst för att han skulle bli arg, men det blev han inte. Om ni inte träffat Simon så borde ni göra det han blir nämligen aldrig arg. Det verkar som om han alltid är glad. Idag syns Simon överallt, han har blivit utnämnd till något av en expert på sociala medier även om han i ren ironi för ett par dagar sedan kritiserade uttrycket ” expert på sociala medier “. Men mest känd är han nog för sin blogg och för sina kunskaper inom SEO.
Det är roligare att ha med tekniken från början
Simon arbetar och är en av delägarna till den relativt nystartade reklambyrån Honesty. Anledningen till att han bytte arbetsplats från Iconvert där han var en av grundarna till Honesty är att det är roligare att få vara med från början. I sitt tidigare yrke kom han in i slutproduktioner eller efter det att koncept var satt med sina digitala lösningar. Nu är han med under idéarbetet. Det syns och är enklast om idé och teknik går hand i hand redan från början. Det är också bra att veta innan man bestämmer sig för ett koncept hur en person integrerar och rör sig på internet.
Skillnaden mellan e-handlare och offline-företag
E-handlare förstår hur viktigt det är att ha med ett SEO tänk från början. De lever på SEO. En “vanlig” kund förstår det inte på samma sätt, säger Simon. De har ju hört talas om SEO och försöker sätta sig in i den digitala världen men de tror att man kan göra ett koncept och därefter anpassa det digitalt. Varför är då SEO så viktigt då säger jag fast att jag själv tycker det men hur förklarar man varför för en person som inte är intresserad. Vi är i grunden som människor kunskapstörstande, vi vill veta mer, vara först och nästan alltid någonstans i den här processen så gör vi ett sök. Man letar efter svar på Google. Det låter logiskt. Vi gör det, alla, flera gånger om dagen. Vi pratar med våra vänner och hamnar i en diskussion och lyssnar till Google. Att vara vän med Google genererar helt enkelt en bättre affär. Skillnaden mellan att ligga på första eller femteplats vid en sökträff kan röra sig om 10grr mer trafik. Ungdomar tror att de som ligger i toppen är företaget som är ledande inom ämnet. Antalet sökningar i världen ökar för varje vecka och antalet sökmotorer. I Sverige är Facebook den 8e största.
Vad tar Google hänsyn till och vem bär ansvaret för SEO
Varför hamnar min gamla blogg högre upp än min nya som har mycket fler läsare frågar jag. Det är bara ett 30 tal personer som läser den gamla och betydligt fler som läser den nya. Google tar hänsyn till hemsidans ålder och till hur många som har länkat till den. Du har nog många länkar som pekar mot din gamla. Copywritern kan inte ha allt ansvar för SEO tycker Simon men det kan vara bra att känna till vad folk söker på och hur de rör sig på internet. Om man exempelvis arbetar med en kampanj för bostadsmarknaden bör man ha koll på att att 10 gånger fler söker på bolån istället för på bostadslån. Alla kreatörer behöver inte vara teknikintresserade men de måste förstå tekniken och hur man kan använda den.
Äg din sökträff
Man skulle under en helg få så mycket av funderingar och tankar från Simon att man skulle kunna skriva en bok. Det kommer jag inte göra och känner att det här blir dags för att runda av. Det bästa med intervjun har jag sparat till sist. Det kanske inte är det klurigaste, mest unika eller det smartaste han sa men det är det som fastnade och stannade kvar. Äg din sökträff sa Simon enkelt och svalde ner orden med en kopp kaffe. Jag funderade på det han sa och blandade hans funderingar med mina. Om du inte syns på Google och någon lägger upp en bild på dig i en situation du inte vill vara i, låt säga att du är full och dansar galet om man då söker på ditt namn så är det allt man ser. En person som dansar berusat. Om du äger din sökträff och det gör du enklast genom att vara så transparent som möjligt, ha en blogg, finns på Twitter, skriv i ditt namn, ha en öppen profil på Facebook. Då har du mycket svårare att bli skadad. Så ett företag som är rädd för dålig publicitet bör motverka sin rädsla med att vara ärlig och med att vara transparent. Då äger man sin sökträff och bilden av sig själv. Låt säga att en ung människa googlar dig någon gång, då är du vad Google säger. Se då till att vara något bra, eller var dig själv. Om du inte syns på Google, finns du då alls?
by Katja on February 21, 2010
Bild: Fredagsfrukost på kontoret
Häromveckan satt jag i en grupp där alla skulle berätta sina bästa egenskaper. En tjej med korkskruvar log med hela ansiktet och sa: jag är väldigt snäll. Herregud vad tråkigt röt en kille från bakre raden och för en kort stund kändes mötet väldigt otrevligt. Jag kände mig obekväm och min blick fladdrade i luften. Att vara snäll kan vara det tråkigaste man kan säga om sig själv, sa killen och sträckte på sig och tittade med en hånande blick ut i folkmassan. Då fortsatte hon: Jag är en väldigt snäll person som ofta skrattar och är glad. Hemska plattityder för en copywriter men vackra ord för en människa. Vackra ord för en mänsklighet. Varför har det blivit omodernt att vara snäll? Att vara snäll och hälsa artigt på grannen i trappen. Varför är att vara snäll detsamma som att vara tråkig? Jag hoppas att det blir modernt att vara ödmjuk, lyhörd, snäll och öppen. Häromveckan började jag min praktik på Forsman & Bodenfors. Byrån är en av Sveriges största och mest prisbelönta.
Ett par minuter in på min första praktikdag så kastades jag in i ett möte med Apoteket. Förutom en härlig soppa och ett trevligt möte så tyckte jag att det var roligt att få förtroendet att följa med. Det jag har lärt mig av att vara på Forsman och det jag kommer ta med mig därifrån är att man tjänar på att vara snäll. Jag förstod nämligen redan innan min praktik att stället skulle vara fullt av duktiga kreatörer men jag hade också en bild(en ganska fördomsfull sådan) av att det skulle finnas en och en annan viktigpetter. Så är inte fallet, alla är ödmjuka, trevliga och genuint intresserade. Inga häftiga ” coola – glasögons -nissar “ här inte. Utan istället passionerade människor som kryper runt på orangefärgade golv och stirrar i detalj på just utskrivna affischer. På kontoret sitter Sveriges duktigaste kreatörer blandat med projektledare och andra personer som gång på gång skapar bra kommunikation. Jag tror att man tjänar på att vara lyhörd och snäll i det långa loppet, på att jobba hårt och på att vara öppen. Det verkar vara ett vinnande koncept för Forsman. Det är också rätt häftigt att se att trots byråns storlek har man ändå båda fötterna på jorden, ett glatt humör och ett varmt hjärta. Det är imponerande tycker jag.
by Katja on February 18, 2010
Uppdatering: Fick svar av Björn angående mitt inlägg. Kan dagen börja bättre än såhär?
Det känns konstigt och inte rättvist att citera Björn Ranelid för även om vi i stunden skulle lyckas fånga hans ord så kan vi aldrig fånga hans närvaro. Magin då hans blick etsar sig fast i stunden. Hans ögon blinkar aldrig. Hans kropp är full av funderingar och hans leende förgyllt av liv. I tystnad stirrar han ut i det tomma intet som om det aldrig haft ett slut eller en början. Han är precis här, just nu, så levande i stunden. Bemästrad av livet. Jag vet inte om jag tycker att han är en konstnär, jag vet inte om han är en författare. Då ordet författare har blivit alldagligt och vardagligt och något som vem som helst titulerar sig med. Man är inte författare för att man skrivit en bok. Författare borde man vara när man andas och lever i orden, när man älskar med meningar i smyg och när man grammatiskt korrekt uttalar franska fraser. Författare är man när man skriver böcker som Ranelid. Orden gör honom aldrig rättvisa och i samma sekund jag sitter förblindad och förtrollad i hans närvaro och vill gråta så skrattar jag. Då hans närvaro är som sekunderna innan en nysning, oförklarliga. Berusande. Och så stilla blå viskar han i våra nackar. Får oss att rysa. Han är som bubblorna i Ramlösa, eller träden på Österlen. Osynligt levande. Livets viktigaste sekunder. Jag vet inte exakt vem han är eller vad han är. Jag känner honom inte. Jag vet bara att han är magisk och full av berusande sekunder. Han är Björn Ranelid.
Jag ser framemot att läsa “Kvinnan av det första könet”. Boken ska få vila lite lätt mot “Jag skänker dig mina vackraste ord” som står givakt på nattduksbordet.
